Medierapporter

Här finner du tips på aktuella rapporter, statistik och forskningsrön om medieutvecklingen i Norden, Europa och internationellt.

Söker du äldre rapporter? Kontakta gärna info@nordicom.gu.se.

 

Oktober 2022

Europa: Ny rapport om förtroendet för medier och nyheter

Invånarna i Norden har större förtroende för information från sina nationella medier än andra europeiska invånare. Det visar EBU:s rapport Trust in Media 2022, som baserar sig på data från EU-kommissionens Standard Eurobarometer nr. 96 och Reuters Institute’s Digital News Report 2022. Andra resultat visar att radio är det medium som åtnjuter störst förtroende i Europa, medan sociala medier möter lägst förtroende. Upprätta ett gratis login på EBU:s sajt och ta del av rapport och data. [Okt 2022]

Sverige: Svenskarna och internet 2022

Internetstiftelsens årliga studie om svenska folkets internetvanor är här.  Årets rapport visar bland annat att de flesta svenskar använder sociala medier, varav Youtube, Facebook och Instagram är de största. De flesta använder även strömmade tjänster, där Netflix och SVT Play är de största videotjänsterna medan Spotify har en särställning när det gäller ljud. [Okt 2022]

September 2022

Norge: Barn og medier 2022 – om unges bruk av sosiale medier og nyheter

Medietilsynet har publicerat delrapporter av Barn og medier 2022. Den första undersöker användningen av sociala medier bland barn och unga och visar bland annat att nio av tio norska 9–18-åringar använder sociala medier. YouTube, Snapchat och TikTok är de mest använda tjänsterna, varav TikTok har ökat mest de senaste två åren. Den andra rapporten om nyhetskonsumtion visar att nästan alla barn och unga tar del av nyheter i någon form. [Sep-Okt 2022]

Sverige: Svenskarnas mediekonsumtion 2021

Svenskarnas mediekonsumtion är fortsatt på en högre nivå än innan pandemin. Under 2021 minskade den med sju minuter jämfört med året innan men den stannar ändå kvar på en högre nivå än tidigare uppmätta år. Det visar rapporten Medieutveckling 2022 – Mediekonsumtion från Myndigheten för press, radio och tv. Den baserar sig bland annat på data från Mediebarometern, Nordicoms årliga undersökning av svenskarnas medievanor. [Sep 2022] 

Danmark: Danskernes brug af nyhetsmedier 2022

Nästan sex av tio danskar har förtroende för nyhetsmedierna. Det är fortsatt högt jämfört med andra länder i världen. Det visar den årliga rapporten om danskarnas användning av nyhetsmedier från Roskilde Universitet. Utöver danskarnas förtroende för nyhetsmedier sätter årets rapport särskilt fokus på konsumtionen av nyheter på sociala medier, ungas användning av nyhetsmedier samt undvikande av nyheter. Rapporten är en del av den internationella undersökningen Reuters Digital News Report 2022. [Sep 2022] 

August 2022

Norge: Ny rapport om  norsk mediemarknad och mediemångfald

Medietilsynets senaste rapport om mediemångfald beskriver antalet norska medier samt ägarstruktur och marknadspositioner inom norsk dagspress, radio, tv och fackpress. Kartläggningen visar att antalet aviser, radio- och tv-kanaler är stabilt. Ägarkoncentrationen inom dagspressen ökar något, medan radio- och tv-marknaden ligger stilla. Andra resultat visar att bland journalister och redaktörer är män i fortsatt majoritet, samt att tillgången till bredband är hög i både hushåll och företag. Rapporten ingår i Medietilsynets löpande uppdrag att kartlägga medieutvecklingen. [Aug 2022]

EU: The Media Pluralism Monitor 2022 (med Danmark, Finland, Sverige)

Hur går det för mediemångfalden i Europa? Och hur är läget i Norden? I 2022 års version av Media Pluralism Monitor analyserar Centre for Media Pluralism and Media Freedom (CMPF) riskerna för mediemångfalden i 32 länder. Kartläggningen baserar sig på tjugo indikatorer inom fyra områden: grundläggande skydd av yttrandefrihet, mångfald på mediemarknaden, mediernas politiska oberoende samt social inkludering. I Danmark, Sverige och Finland är den största risken en hög ägarkoncentration. Med låg risk på övriga områden rankas Sverige och Danmark totalt sett som tvåa och trea i en landjämförelse. Detta medan Finland, som visar medelhög risk inom politiskt oberoende och social inkludering, rankas som elva. Media Pluralism Monitor genomförs på uppdrag av Europeiska kommissionen. [Aug 2022]

Juli 2022

Sverige: Svenska trender 1986–2021

SOM-institutets årliga statistikrapport om medietrender, samhällstrender och politiska trender. På medieområdet presenteras tidserier över svenskarnas nyhetsanvändning, tidnings- och bokläsning, användning av radio, tv och internet, tekniktillgång samt förtroende för radio/tv och dagspress. [Juli 2022]

Norge:  Økonomien i norske aviser 2021

Förra året blev ett bra verksamhetsår för den norska tidningsbranschen. Det visar Medietilsynets senaste rapport om dagspressens ekonomi. År 2021 var ett av de mest lönsamma åren under det senaste decenniet – och både publik- och annonsintäkter ökade. Dessutom fortsätter digitaliseringen stadigt framåt. Den rena digitala upplagan ökade med 16 procent under 2021 enligt rapporten. [Juli 2022]

Juni 2022

Sverige: Forskningsantologi om samhälle, opinion och medier

Hur ser befolkningens nyhetsvanor ut? Finns det ett stöd för public service? Anser svenskarna att det finns en vänster- eller högervridning i nyhetsmedierna? Svaren finns i SOM-institutets aktuella forskningsantologi Du sköra nya värld. Publikationen bygger på SOM-institutets undersökningar om svenskarnas vanor, beteenden, åsikter och värderingar i frågor som rör samhälle, politik och medier. [Juni 2022]

Danmark: Unges brug af nyheder, kilder og kildekritik

För unga danskar är sociala medier den viktigaste nyhetskanalen, enligt en undersökning som Danske Medier låtit genomföra. Nyhetsinnehållet som de unga konsumerar på sociala medier kommer dock i stor utsträckning från traditionella medier. Dessutom visar rapporten att över hälften av ungdomarna inte själva söker aktivt efter nyheter – och knappt hälften noterar inte källan till de nyheter de stöter på i sociala medier. En sammanfattning av resultaten finns hos Danske Medier (hela rapporten endast mot betalning). [Juni 2022]

Globalt: Digital News Report 2022 – så konsumeras nyheter på nätet (46 länder)

Personer som betalar för nyheter är mer benägna att betala för andra medietjänster – och tvärtom. Samtidigt tycks tillväxten i andelen personer som betalar för digitala nyheter plana ut. Det rapporterar Reuters Institute i Digital News Report 2022. Bland de som är mest villiga att betala för nyheter på nätet finns de nordiska invånarna. Högst ligger Norge (41 %) och Sverige (33 %). Nordborna har även ett högt förtroende för sina nyhetsmedier. Finland, där 69 % har förtroende för medierna, är världsledande. För specialrapporter från de nordiska länderna, se posterna nedan. [Juni 2022]

Danmark: Unge danskeres brug af nyhedsmedier (Digital News Report)

Hur ser unga danskars nyhetskonsumtion ut i förhållande till övriga åldersgrupper? Det undersöker denna delrapport baserad på data från Digital News Report 2022. Resultaten visar att 18-24-åringar har ett stort intresse för nyheter, i nivå med övriga befolkningen. Även betalningsviljan liknar befolkningen i stort. Däremot skiljer sig mönstren för hur man konsumerar nyheter. Den vanligaste vägen till nyheter för unga är via sociala medier (48 %), medan det i befolkningen totalt sett är vanligare att gå direkt till nyhetsmediet (55 %). [Juni 2022]

Finland: Digital nyhetskonsumtion (Digital News Report)

Rapporten Uutismedia verkossa 2022 analyserar finska data från undersökningen Digital News Report 2022 (se ovan). Resultaten visar att medierna i Finland har det högsta förtroendet i världen. 69 procent av invånarna uppger sig ha förtroende för medierna, upp från 65 procent 2021. Detta samtidigt som medieförtroendet avtar i många andra länder. [Juni 2022]

Norge: Hvordan bruker nordmenn digitale nyheter? (Digital News Report 2022)

I rapporten Nordmenns bruk av digitale nyheter presenteras norska data från undersökningen Digital News Report 2022 (se ovan). Norge är fortfarande det land som har högst andel (41 %) med tillgång till betalade nyheter, även om tillväxten tycks ha avtagit (-4 procentenheter). Andra resultat visar att mobilen är viktig för nyhetskonsumtionen och att poddlyssnandet ökar. [Juni 2022]

Europa: Stark tillväxt för digital reklam

Den europeiska marknaden för digital reklam har återhämtat sig från pandemins påverkan. År 2021 visade en tillväxt på 30 %, med störst ökning för audio och video. Detta enligt AdEx Benchmark 2021 Report från IAB Europe, den europeiska branschföreningen för digital reklam. Rapporten täcker 28 marknader, däribland Danmark, Finland, Norge och Sverige. [Juni 2022]

Maj 2022

Europa: De största kommersiella mediebolagen – ny kartläggning från EBU

I syfte att beskriva konkurrensmiljön för public service-medier har EBU, European Broadcasting Union, kartlagt de största kommersiella mediebolagen på den europeiska marknaden. Rapporten presenterar fyra grupper av aktörer (europeiska mediebolag, icke-europeiska mediekonglomerat, europeiska telekombolag samt globala tech-jättar) och listar dem efter intäkter, lönsamhet osv.  Upprätta ett gratis login på EBU:s sajt för att ta del av rapporten. [Maj 2022]

EU: Eurobarometern om medieförtroende och medieanvändning

Nu finns nya data om EU-medborgarnas förtroende för och användning av olika medier. Uppgifterna omfattar perioden januari–februari 2022 och presenteras i Eurobarometern, EU-kommissionens återkommande undersökning om medborgarnas hållning till EU och olika samhällsfrågor. Mediedata för respektive land presenteras i en databilaga samt i en öppen databas (QA6a = medieförtroende, QD3 = medieanvändning). [Maj 2022]

Danmark: Mediepolitiskt avtal för 2022–2025

Danmark har fått ett nytt medieavtal för åren 2022–2025. I den politiska överenskommelsen ingår bland annat mer pengar till DR, ökat stöd till lokal och regional journalistik och ett nytt kulturbidrag för strömningstjänster på 6% av omsättningen. Dessutom ska mediestödet utredas i syfte att modernisera det redaktionella produktionsstödet. [Maj 2022]

Norge: Den Store Podrapporten 2022

Två tredjedelar (65 %) av den norska befolkningen från 15 år och uppåt lyssnar på poddar, mest lyssnar 20-39-åringarna och storstadsbor. Det framkommer i Den Store Podrapporten, en årlig rapport som utkom första gången 2020. Poddrapporten, som presenterar lyssnarvanor, drivkrafter för lyssnandet, affärsmodeller och reklameffekter, är ett samarbete mellan Norstat, Bauer Media, NRK och Schibsted [Maj 2022]

Sverige: Poddindex och poddlyssnande 2021

Tre av tio (30 %)  av svenskarna lyssnar på podcast minst en gång i veckan. Högst lyssnande har målgruppen 16–29 år och 30–49 år, men även i äldre målgrupper ökar lyssnandet. Det framkommer i Årsrapport Poddindex och Poddlyssnande 2021, som presenterar lyssnandets utveckling, de största poddarna, målgrupper och ämnen som poddarna berör.  Rapporten ges ut av Kantar Sifo och baseras på data från Poddindex (teknisk räckvidd) samt ORVESTO Konsument (individers lyssnande). [Maj 2022]

Globalt: Pressfrihetsindex 2022 – Norden fortsatt i topp

Reportrar utan gränser har publicerat sitt årliga index över situationen för pressfriheten i 180 länder. Norden ligger i topp med Norge på första plats, följt av Sverige (plats 2), Danmark (3) och Finland (5). Island rankas som nummer 16. Men även i Norden finns utmaningar i form av hot och trakasserier mot journalister, främst i Sverige (plats 32 i världen när det gäller journalisters säkerhet). Globalt ser vi en ökande polarisering och vidgade informationsklyftor – och i allt fler länder är situationen mycket allvarlig. [Maj 2022]

April 2022

Europeisk medielagstiftning 1990–2020: En översikt

En ny rapport analyserar de viktigaste milstolparna i europeisk mediepolitik och lagstiftning under tjugo år – från den audiovisuella eran till dagens digitala medielandskap med globala plattformar. Rapporten undersöker också politikens effekt när det gäller europeisering av mediemarknaden. Analysen är gjord av forskare från Leibniz Institute for Media Research | Hans-Bredow-Institut inom ramen för projektet EUMEPLAT – European Media Platforms. [April 2022]

Norge: Norsk mediebarometer 2021

Sju av tio norrmän läste tidningen på papper eller nätet varje dag under 2021, vilket var stabilt jämfört med 2020. Över hälften av befolkningen, 53 %, hade tillgång till ett tidningsabonnemang,  jämfört med 74 % som abonnerade på strömmade tjänster. Det visar Statistisk sentralbyrås årliga undersökning av mediekonsumtionen i Norge. [April 2022]

Norge: Digitalisering og medienes samfunnsrolle

Medieutbudet har blivit digitaliserat, globaliserat och fragmenterat. Vad betyder det för mediebranschen, samhället och demokratin? Det har ett forskningsprojekt vid Institutt for samfunnsforskning undersökt. Bland resultaten: Kunskapsgapet i befolkningen har inte ökat, men mediepolitiken står inför en rad utmaningar, till exempel att säkra en gemensam och upplyst offentlighet för information och debatt. [April 2022]

Mars 2022

Globalt: Yyttrande- och mediefriheten minskar visar demokratirapport

Under 2021 förvärrades hoten mot yttrande- och mediefrihet i världen. I rekordhöga 35 länder försämrades press- och mediefriheten, en ökning från fem länder för tio år sedan. Det visar Democracy Report 2022, den senaste årsrapporten från V-Dem (Varieties of Democracies) som mäter mänskliga rättigheter, medborgerliga friheter, media och politiska institutioner. Forskningsinstitutets datamaterial är världens största om demokrati. [Mars 2022]

Finland: Användningen av digitala medier under 2021

Statistikcentralen har analyserat hur covid-19-pandemin påverkat användningen av digitala medier (strömningstjänster, poddar, ljudböcker, digitala nyheter och  sociala medier) under 2020 och 2021. Artikeln baseras på den årliga undersökningen om användning av informations- och kommunikationsteknik i befolkningen 16–89 år. Den finns på Statistikcentralens analysblogg. [Mars 2022]

Finland: Barn och ungas läsvanor över tid

Att läsa böcker och skriva långa texter har minskat bland barn och unga under 2000-talet. Samtidigt kräver den ökade användningen av digitala medier en ny sorts mångfacetterad läskunnighet. Detta enligt en artikel om unga finländares läsning och förändringar över tid, publicerad på Statistikcentralens analysblogg. [Mars 2022]

Danmark: Kulturstatistik 2020/2021

Danmarks statistiks publikation Kultur 2020/2021 dækker emner som medier, biografer, bøger og biblioteker, film, musik, m.m. Her beskrives blant annet udviklingen i danskernes brug af internettet til at læse nyheder, streamingvaner og brug af sociale netværkstjenester. Årets temakapitel er en analyse, der afdækker mønstre og variationer i befolkningens kulturforbrug. [Mars 2022]

Europa: Public service-mediernas finansiering och intäkter

En rapport från European Broadcasting Union (EBU) visar att intäkterna för public service-medier (PSM) i Europa minskat, vilket förvärrats av Covid-19-krisen. År 2020 betalade medborgare som bor i EBU-området i genomsnitt 0,10 euro per dag för att finansiera public service-medier i sina respektive länder. Rapporten visar också att PSM är bland de tre nyhetsvarumärken som åtnjuter högst förtroende i sju av tio europeiska länder. En kortare offentlig rapport och infografik kan laddas ner om man skapar en gratis inloggning till EBU:s webbplats (öppet för alla). [Mars 2022]

Globalt: Unesco-rapport om yttrandefrihet och medieutveckling

Pandemin har minskat pressfriheten i världen, visar FN-organet Unesco i en aktuell rapport. I 98 av 144 länder har pandemin använts som ursäkt för att begränsa pressfriheten. Därmed förstärks en redan negativ trend, där utrymmet för kvalitetsjournalistik minskar genom att globala teknikjättar tar en växande del av mediernas reklamintäkter. Rapporten konstaterar också att säkerheten för journalister minskar. [Mars 2022]

Danmark: Kønsbalance og mangfoldighed i mediebranchen 2021

Overvægten af mænd stiger i takt med, at man bevæger sig opad i ledelseshierarkiet. Det er en af konklusionerne i en undersøgelse af kønsbalance og mangfoldighed i den danske mediebranche. Undersøgelsen, den første af sin slags i Danmark, er foretaget af DMJX og Danske Medier som led i et treårigt innovationsprojekt under Nordisk Råd. Projektet skal afdække og rykke ved uligheden mellem kønnene i og på tværs af Nordens mediehuse og bidrage til en bedre kønsbalance i den nordiske medieindustri. [Mars 2022]

Om mediernas könsbalans i Norge och Sverige:

Danmark: Affärsmodeller och framtidsutsikter för podcastmarknaden

Ett forskarteam på DMJX har undersökt marknaden för podcasts i Danmark: marknadsstruktur, intäktskällor, affärsmodeller, producenternas syn på framtiden, podcastlyssnarna, och vilka faktorer som påverkar betalningsviljan. Enligt undersökningen finns 2591 aktiva danska podcasts. Nästan hälften av de kommersiella verksamheterna har försökt tjäna pengar på att producera podcasts och 43 % av befolkningen lyssnar till podcasts. Rapporten visar också att det går att tjäna pengar på podcastmarknaden och att det bland lyssnarna finns en vilja att betala. [Mars 2022]

Norden: 50 mediechefer om artificiell intelligens (AI) och automatisiering

Inom nyhetsmedierna växer användandet av AI. Vanligast är att använda AI till datainsamling och research samt textproduktion. Anledningarna att använda AI handlar främst om att frigöra journalister från rutinuppgifter, öka produktionen av nyheter och personalisera nyhetsdistributionen. Samtidigt uppger fyra av tio mediechefer i Norden att den egna koncernen saknar en tydlig strategi på området och nio av tio anser att mediebranschen ligger efter i utvecklingen. Det framgår av en intervjuundersökning med 50 nordiska mediechefer från Medier & Demokrati. [Mars 2022]

Finland: Vägen till frihet. Så kan nyhetsmedierna överleva Silicon Valleys grepp

På vilka sätt är de finländska nyhetsmedierna beroende av de globala teknikjättarna? Kan nyhetsmedierna överleva? Denna rapport från Svens­ka so­ci­al- och kommunal­högskolan undersöker hur beroendet mellan teknikjättarna och nyhetsmedierna ser ut – tekniskt, affärsmässigt, operativt och narrativt. Forskarna beskriver dagens situation för nyhetsmedierna i Finland, kartlägger hur mediebolagen uppfattar teknikjättarnas påverkan på journalistiken, samt tecknar tre scenarier för år 2030. De tre scenarierna omfattar en framtid där situationen blivit sämre, en med oförändrat läge, och en där medierna genom digitala strategier, samarbeten och kunskapsutbyte minskat sitt beroende av de globala jättarna. [Mars 2022]

Norden: Nordvisions årsrapport 2021

År 2021 satte de nordiska public service-bolagen rekord i antalet nordiska samproduktioner, visar Nordvisions årsrapport. Samproduktionerna domineras av dramaserier för barn, unga och vuxna. Inom det nya Barn14-samarbetet som lanserades 2021 samproducerades 24 nya serier för barn. Nordvision är ett samarbete mellan de nordiska public service-medierna. [Mars 2022]

Europa: Hur kan nationella mediemyndigheter möta de digitala utmaningarna?

Mediefriheten minskar, mediekoncentrationen ökar och mediefrågorna blir alltmer gränsöverskridande. Hur påverkar dessa utmaningar de nationella mediemyndigheternas uppdrag att reglera, övervaka och vid behov vidta sanktioner mot medier? Hur ser EU:s medielagstiftning ut? Kan samarbeten mellan nationella mediemyndigheter – och mellan regleringsmyndigheter från andra sektorer – hjälpa till att möta digitala utmaningar, som tillgång till och insamling av data, och riktad politisk reklam online? Det undersöker European Audiovisual Observatory och EPRA i denna rapport. [Mars 2022]

Februari 2022

Globalt: ReShaping policies for creativity, Addressing culture as a global public good

FN-organet Unesco har publicerat sin tredje rapport om den kulturpolitiska utvecklingen i världen. Rapporten beskriver den globala utvecklingen vad gäller kulturpolitiska insatser, public service-medier, mediemångfald, jämställdhet och yttrandefriheten – och är en utvärdering av arbetet med att implementera Unescos mångfaldskonvention (Konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar). [Feb 2022]

Norge: TV-året 2021

Nordmenn så i gjennomsnitt 2 timer og 7 minutter på TV og online video daglig i 2021, en nedgang på 8 minutter fra 2020, , ifølge Kantars årsrapport. Video on demand-innhold fra TV-selskapenes nettspillere står for 13 % av totalkonsumet, mens andelen tidsforsinket seing står for 15 %. Mesteparten av seingen foregår på den store skjermen hjemme med 81 % av seingen på TV-skjermen. [Feb 2022]

Norge: Kantars Medietrender 2022

Forandret pandemien medievanene våre for alltid, eller er vi tilbake i det samme mønsteret som før landet stengte ned? I dette foredrag om ”Rikets medietilstand” får du en status på det norske folks medievaner, basert på tall fra Kantars medieundersøkelser. [Feb 2022]

Island: Mediernas intäkter föll 2020

Under 2020 föll mediernas intäkter på Island med 6 %, rapporterar isländska statistikcentralen Hagstofa  Íslands. De totala intäkterna uppgick till 25,1 miljarder ISK, varav användarbetalningar stod för den största delen med ISK 15,1 miljarder, medan intäkter från reklam och sponsring var ISK 9,3 miljarder. Reklamintäkterna för inhemska medier föll med 16 %. Annonsinvesteringarna i utländska medier minskade med samma andel. [Feb 2022]

Island: Barn och sociala medier

Nästan alla isländska barn i åldern 9–18 år använder YouTube. Bland de yngre följer Snapchat och TikTok, som sju av tio använder, och bland de äldre Snapchat och Instagram, som nio av tio använder. Så gott som alla (95-100 %) har en egen mobiltelefon. Det visar en isländsk rapport om barns användning av sociala medier och tillgång till mobil, surfplatta, egen tv, osv. Rapporten, den första i en serie av sju, baserar sig på en studie från Islands universitet och mediemyndigheten Fjölmiðlanefnd. Studien ska upprepas med två-tre års mellanrum. [Feb 2022]

Januari 2022

Danmark: Medieudviklingen 2021 – om danskernes brug af elektroniske medier

DR Medieforsknings årlige rapport om udviklingen i danskernes brug af elektroniske medier er landet. Medieudviklingen 2021 dykker bl.a. ned i tv- og streamingmarkedet, danskernes samlede lydforbrug på tværs af YouTube, podcasts og lydbøger samt hvad der især trigger en hård tone på sociale medier. [Jan 2022]

Norge: Kulturstatistikk 2020

Statistisk sentralbyrås rapport Kulturstatistikk ger en samlad översikt över tillgänglig statistik för olika kulturområden. Text, grafer och tabeller beskriver utvecklingen för bland annat bibliotek, biografer, tidningar, tidskrifter, radio och tv i Norge. [Jan 2022]

Danmark: Nyhedsabonnenement – Kort Nyt fra Kulturministeriet

Kulturministeriet har offentliggjort en analyse om, hvor stor en andel af befolkningen, der har adgang til trykte aviser, netaviser eller nyhedssider via et abonnement. Analysen har også set på forskellige befolkningsgruppers abonnementsbaserede adgang. F.eks. har 50 % af de, der har en husstandsindkomst på mindst 450.000 kroner, et abonnement. For personer med en husstandsindkomst på under 150.000 kroner drejer det sig om 12 %. Rapporten er baseret på Danmarks Statistiks Kulturvaneundersøgelse. [Jan 2022]

Norge: Utviklingstrekk i bokmarkedet

I Norge minskar omsättningen för bokbranschen sedan 10-15 år. Däremot ökar bredden i antal titlar liksom försäljningen av norsk litteratur. Det visar rapporten Utviklingstrekk i bokmarkedet som analyserar såväl ekonomisk utveckling som utgivning, ägarstruktur, digitalisering och förändrade medievanor. Undersökningen är gjord på uppdrag av Bokhandlerforeningen och Forleggerforeningen och syftar bland annat till att skapa ett kunskapsunderlag i arbetet med en norsk boklag (boklov). [Jan 2022]

Finland: TV-året 2021

Under 2021 minskade tv-tittandet i Finland från 167 till 163 minuter, enligt Finnpanels årsrapport. Men eftersom tittandet på strömmad tv ökar så växer ändå det totala tittandet. Under 2021 tittade finländarna mer än 3,5 timmar på linjär och strömmad tv sammanlagt, motsvarande en ökning på 10% under fem år.  [Jan 2022] 

Sverige: TV-året 2021

Tittandet på online video ökar och blir en alltmer dominerande del av tittandet, i synnerhet bland 70-talister och yngre, visar MMS tv-data för 2021. Det linjära tittandet, som ökade under 2020, är dock återigen på nedgång. [Jan 2022]

Europa: De 100 största tv- och strömningsaktörerna – ägande och marknadskoncentration

Det europeiska audiovisuella observatoriet har granskat den europeiska AV-industrin. En ny rapport listar de 100 största aktörerna (med Sky, ARD och Netflix Europe i topp), beskriver de största företagen och utforskar ägarkoncentration, intäkter efter ägarursprung, betal-tv-abonnemang, SVOD-abonnemang, antal tv-kanaler och on-demand-tjänster, med mera. Topplistorna kan laddas ner i excel-format. [Jan 2022]

Norden: Så finansieras kulturen i de nordiska länderna – likheter och skillnader

Kulturanalys Nordens senaste rapport kartlägger likheter och skillnader i offentlig finansiering av kultur (inklusive medier) i de nordiska länderna. Utgångspunkten är att belysa kulturpolitiken som en del av den nordiska välfärdsmodellen. Resultaten visar att offentlig finansiering är ett centralt inslag i kulturpolitiken i hela Norden, men med skillnader mellan länderna i balansen mellan offentlig och privat finansiering. Digitaliseringens konsekvenser, som blivit tydligare under coronapandemin, är en utmaning för kulturpolitiken i alla länder. [Jan 2022]

Sverige: Antalet ljudböcker för barn ökar, barn i bokslukaråldern lyssnar mest

I Sverige produceras ungefär lika många ljudböcker för barn som tryckta barnböcker, en utveckling som skett de senaste åren. Det är en stor skillnad från vuxenlitteraturen, där de tryckta titlarna är mångdubbelt fler än ljudböckerna. Barn i bokslukaråldern lyssnar mest, klart mer än vuxna. Det visar en kartläggning av ljudboksmarknaden för barn, utförd på uppdrag av Svenska förläggarföreningen. Resultaten bygger bland annat på en datainsamling från de tre största bokströmningstjänsterna i Sverige (BookBeat, Nextory och Storytel) för perioden 2018–2020. [Jan 2022]

Norge: Digitalisering skapar utmaningar för kultur- och mediemångfald

Hur har digitaliseringen påverkat medie- och kultursektorn? Vad betyder utvecklingen för de medie- och kulturpolitiska målen om mångfald, det vill säga att upprätthålla och stärka en mångfald av röster, innehåll och uttrycksformer samt en mångsidig medie- och kulturkonsumtion demografiskt? Den norska boken Mangfold i spill – med fokus på lokalpress, bok och bibliotek, film och bio samt museum – visar hur digitaliseringen gjort mångfald till en mer komplex utmaning. Bakom boken står forskningsprojektet Digitization and Diversity. Potentials and Challenges for Diversity in the Culture and Media Sector (DnD). [Jan 2022]