Nedan hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om Mediebarometern. Det går också bra att kontakta vår undersökningsansvarige Karin Hellingwerf på karin.hellingwerf@nordicom.gu.se eller telefonnummer 031 786 19 92.
Vad mäts i undersökningen?
Mediebarometern är en frågeundersökning som mäter den dagliga räckvidden för olika medier. Med daglig räckvidd menas andelen av de svarande som anger att de tog del av ett specifikt medium eller medieinnehåll under gårdagen. Mediebarometern mäter också tillgången till olika typer av medier och medietekniker samt hur lång tid de svarande ägnade åt olika medier under gårdagen.
Vilka ingår i undersökningen?
Mediebarometern bygger på ett slumpmässigt kvoturval av den svenska befolkningen i åldern 9 till 85 år. Urvalet är draget ur det svenska befolkningsregistret (SPAR) och inkluderar både svenska medborgare och personer med utländskt medborgarskap boende i Sverige. Urvalsstorleken är beräknad så att de förväntade svaren skall uppgå till drygt 6 000 svar.
Hur går undersökningen till?
Mediebarometern genomförs som en kombinerad webb- och telefonundersökning. Samtliga personer i urvalet kontaktas inledningsvis via brev med inloggningsuppgifter till en webbenkät. De personer som efter en skriftlig påminnelse och två sms-påminnelser inte har besvarat webbenkäten erbjuds möjligheten att delta i undersökningen via telefon.
När genomförs undersökningen?
Mediebarometern har som ambition att spegla medieanvändningen under hela året och under samtliga sju veckodagar. Undersökningen genomförs under perioderna februari till juni och augusti till december.
Hur redovisas resultaten?
Resultatet från Mediebarometern presenteras i en årlig huvudrapport som redovisar resultaten både för befolkningen 9 till 85 år som helhet och för olika undergrupper. De gruppvisa redovisningarna avser ålder, kön, utbildningsnivå och boendeort. Samtliga rapporter och webbsända seminarier som presenterar Mediebarometerns resultat finns fritt tillgängliga via Nordicoms hemsida.
Hur representativa är resultaten?
Mediebarometern genomförs med hjälp av ett så kallat kvoturval. Det innebär att grupper i befolkningen som vanligtvis är svårare att nå i frågeundersökningar förstoras upp i urvalsdragningen. Syftet med kvoturvalet är att de personer som svarar på undersökningen ska likna befolkningen i så hög grad som möjligt. Mediebarometern har under de senaste åren uppvisat en god representativet när det gäller kön, ålder och boendeort. När det gäller utbildningsnivå har andelen svarande med en högskoleutbildning varit något överrepresenterad medan andelen utan högskoleutbildning varit något underrepresenterad. Eftersom undersökningen enbart genomförs på svenska finns det även en naturlig överrepresentation av svensktalande personer bland de svarande. Resultaten i Mediebarometern bygger genomgående på oviktade svar.
Hur finansieras undersökningen?
Ansvaret att genomföra Mediebarometern ingår Nordicoms uppdrag från det svenska kulturdepartementet. Härtill lämnar ett antal aktörer på medieområdet viktiga bidrag till Mediebarometerns genomförande och metodutveckling. Det rör sig om Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio samt Dentsu Data Labs, Svenska Dagbladet, Svenska Förläggareföreningen och Sveriges Tidskrifter. Nordicom svarar självständigt för undersökningens frågor och analyser.
Vill du analysera Mediebarometerns datamaterial?
Som forskare eller doktorand kan du beställa datafiler från Mediebarometern via SND, Svensk nationell datatjänst, där data från alla Mediebarometer-undersökningarna finns sparade. Tjänsten är gratis, men medgivande från Nordicom krävs innan materialet lämnas ut.